Ämnets utveckling i waldorfskolan
Redan under det första året i skolan får eleverna möta teknikämnet, främst integrerat i praktiska ämnen som till exempel slöjdämnet handarbete. Mycket inom teknikämnet kan även upplevas praktiskt genom framförallt utelek. Tidigt får eleverna arbeta med konstruktion, t.ex. inför firandet av novemberhögtiden, det s.k. Sankt Martin-firandet, då många av de lägre årskurserna tillverkar lyktor i olika former. Eleverna får under åren konstruera allt mer komplicerade lyktor i olika geometriska former, och de får då ta hänsyn till material och beräkningar för att sammanfoga lyktorna. I årskurs 6 har eleverna blivit så skickliga att många waldorfskolor låter ungdomarna konstruera en pentagondodekaeder.
På skolområdet finns oftast material som pinnar, ris och ved att bygga kojor av. Lekredskap som gungor, klätterställningar och annat ger eleverna möjlighet att möta naturlagarnas verkan genom egna upplevelser. På ett bildartat sätt förekommer olika tekniska lösningar i sagoberättelserna i årskurs 1, verkliga eller mer fantasifulla, som följs upp med samtal om fysikaliska lagbundenheter. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl, förekommer under årskurs 2 i berättel- sestoffet som hämtas från fabler och legender. I flöjtspelet upplever eleverna hur olika toner blir till. Många klasser undervisas i stråkinstrument mellan årskurs 2-4. Fiolen och cellons strängar vibrerar med hjälp av stråken och fingrarnas placering avgör tonhöjden. Mötet med strå- kinstrumenten innebär en ökad teknisk medvetenhet.
I årskurs 3 ges teknikämnet stort utrymme i och med undervisningen kring traditionella yrken, huskonstruktion, bondens år, slöjd och gamla och nya måttenheter. Eleverna får bekanta sig med vanliga föremål som husgeråd och lekredskap, där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion I samband med detta lär sig eleverna enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Under temat bondens år lär sig eleverna att undersöka hur vardagliga bruksföremål är uppbyggda och fungerar, och hur de är utformade och kan förbättras. En del skolor har möjlighet att låta eleverna bygga en enkel kolmila. Där den möjligheten inte finns får eleverna gå igenom och rita milans funktion och lära sig hur timmerflottning går till.
Ett viktigt projekt under årskurs 3 är att eleverna får genomföra ett husbygge av något slag; från idé, beräkning av materialtillgång, skiss och skalberäkning till färdigt hus. Det kan vara allt från en lekstuga till skolgården, en bakugn, ett stenåldershus i lera till pilkojor, trädkojor eller enklare vindskydd. Under detta projekt får eleverna bekanta sig med och tillämpa enkla mekanismer. Kanske bakas även pepparkakshus efter egen konstruktion till skolans julmarknad. Dokumentation i form av skisser, bilder och fysiska modeller är viktiga inslag inför och under husbygget.
Hur föremål i elevens vardag är anpassade efter människans behov och hur de har förändrats över tid kommer på ett naturligt sätt in i perioden om de olika yrkena, då man behandlar olika arbetsuppgifter knutna till ett traditionellt yrke, till exempel smide, snickeri och ull- och linberedning. Eleverna uppmärksammas också på säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
Historiska aspekter kring teknik och teknikutveckling belyses inom historie- och samhällsämnet i årskurs 4. Hur människorna på stenåldern kunde flytta stora stenblock, hur de gjorde upp eld och hur de tog tillvara och använde djurens alla delar efter jakten är frågor som har tekniska aspekter och kan förklara hur människorna förr klarade av sin vardag, liksom de bjuder till diskussioner om paralleller till nutiden och om hur utvecklingen gått till. I geografiämnet får eleverna lära sig att rita skalenliga kartor, även tredimensionella, och lära sig hur exempelvis kompassen fungerar.
Teknikämnet integreras med historia, träslöjd och textil i årskurs 5. Under kulturperioderna kan man belysa hur och varför tekniska system i hemmet och samhället har förändrats över tid. Antikens bevattningssystem och byggnadskonstruktioner, såsom pyramider, samt tekniska innovationer såsom hjulet, soluret och seglet är lämpliga som diskussionsunderlag. Hur man bygger ett ziggurat av egenhändigt tillverkade och brända lertegel är en spännande praktisk uppgift i flera steg. I träslöjden lär sig eleverna att forma konkava och konvexa ytor med täljkniv och att välja rätt träslag. I handarbetet syr eleverna efter egna mönster djur som stoppas med ull, och eleverna lär sig rätt teknik för att t.ex. göra benen stadiga.
I årskurs 6 återfinns ämnet teknik bland annat i undervisningsperioderna romarriket, geometri, fysik, träslöjd och textil. I fysikämnet studeras olika mekaniska föremål som visar hur krafter kan överföras och förstärkas. Ex- periment med Chladnis klangfigurer och konstruerandet av camera obscura är klassiska moment i undervisningen. I geometrin konstrueras tredimensionella geometriska former av olika material. Historietemat romarriket er- bjuder många tillfällen att ta upp tekniska lösningar som står sig än i dag: murade valv, akvedukter, kanaler och svärdssmide för att bara nämna några. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning jämförs med romarrikets lösningar.
I många waldorfskolor dyker teknik upp som enskilt ämne i årskurs 7, samtidigt som det integreras i annan undervisning, främst i fysik, astronomi, historia och samhällskunskap men även i textil-, trä- och metallslöjd. I trä- och metallslöjden blir teknikutvecklingsarbetets olika faser som tydligast: identifiering av behov, undersökning av tillvägagångssätt, förslag till lösningar, konstruktion och utprovning samt iakttagelse av hur faserna i arbetspro- cessen samverkar. Här får eleverna praktiska erfaren- heter som visar på teknikämnets möjligheter. Elevernas ordförråd ökar stadigt i ämnet. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar bidrar till att tydliggöra tekniken. I fysikundervisningen i årskurs 7 är bland annat jämvikten, det stabila och det labila viktiga moment. Även styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse tas upp under läsåret. Det är också åldersadekvat att ta upp internet och andra globala tekniska system med eleverna på högstadiet, och att diskutera fördelar, risker och sårbarhet, inte bara rent tekniskt utan även etiskt. Det är viktigt att kritiskt kunna granska information, lära sig att använda rätt verktyg men också att förstå hur tekniska system kan missbrukas. I ämnet astronomi får eleverna studera den yttre rymden. De får också titta närmare på de tekniska lösningar som möjliggjort studier av stjärnhimlen. De får t.ex. lära sig hur en stjärnkikare är konstruerad. En historisk överblick ges också, där gamla instrument för navigering presenteras, som t.ex. kompass och sextant.
I en del waldorfskolor avslutas grundskolans teknikkurs med årskurs 8. Ett av årskursens stora undervisnings- teman är den ekonomiska historien, med tyngdpunkt på den industriella revolutionen. Tekniska uppfinningar inom textilindustrin och gruvnäringen, tillsammans med reformer och nya tekniska lösningar inom jordbruket kom att på kort tid förändra människors liv i grunden. Under perioden ekonomisk historia står många tekniska lösningar i centrum. Eleverna får bland annat lära sig om tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer, vilket var en viktig del i industrialismens framväxt. I fysikundervisningen går man också igenom olika tekniska lösningar som till exempel ringklockan och vattenpumpen. Eleverna har tekniklaborationer där de praktiskt kan tillämpa det man gått igenom i temaundervisningen. Här kan betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet, vid val av material i tekniska lösningar upplevas praktiskt. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik är också någonting som kan prövas under tekniklaborationerna. Kemiundervisningen i årskurs 8 behandlar näringskemi. Inom det ryms också frågeställningar kring hur råvara bearbetas till färdig produkt, och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Ofta ordnas studiebesök i samband med kemiperioden.
I både fysik- och kemiämnet samt i ekonomisk historia uppmärksammas sambanden mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur har tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur har vetenskapen möjliggjort tekniska innovationer? Spännande biografier om människor som vigt sitt liv åt forskning tas upp och berikar undervisningen. Vilka konsekvenser val av teknik får utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel, är något som framförallt tas upp i den ekonomiska historien. Här kan eleverna till exempel se hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning genom historien fram till idag. I fysikens ellära går man igenom grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare, och hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, exempelvis vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar för informationsutbyte inom kommunikations- och informationsteknik, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni, är också ett viktigt avsnitt i fysikundervisningen.
Vid alla experiment och laborationer i waldorfskolan eftersträvas en fenomenologisk hållning och dokumentation i form av manuella eller digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser. Fysiska eller digitala modeller är viktiga liksom skriftliga rapporter. De beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbetet.
Det är viktigt att man i teknikundervisningen ger plats för samtal och diskussion kring frågeställningar såsom vilken plats tekniken har i dagens samhälle och hur tekniska innovationer påverkar vår vardag. Dessa frågor kan avrunda ämnet och eleverna får möjlighet att formulera egna tankar om teknikämnet både utifrån sina ämneskunskaper och egna erfarenheter. Under gymnasietiden fortsätter frågeställningar som rör teknikämnet att bearbetas inom flera olika områden, inte minst under de veckor som eleverna undervisas i arkitektur och arkitekturhistoria.